Att vara ensam är nog det värsta som finns, det är som att vara tom.
Det är så fruktansvärt jobbigt, enda gången man inte tänker på det är när man är upptagen, men även då kan ensamheten komma, den brukar komma fort. Som ett ord.
Som ett ont ord spottat i ansiktet på en.

Jag är glad att jag ska vara med på rädda barnen grejen imorgon, även om det går bra eller dåligt så kommer jag iallafall inte känna mig ensam i några timmar.

Men jag kanske inte ska vara ledsen för det. Jag har ju allt jag har rätt till.